Vad är vitiligo?

Vitiligo (även leukodermi) är en hudsjukdom med förvärvad
fläckvis förlust av pigmentceller i ytterhuden, vilket gör de drabbade områdena vita.

Det finns typer av vitiligo, generaliserande och segmentell.
1- 2 % av alla människor på jorden är drabbade av generaliserande vitiligo, den vanligaste typen av vitiligo.

Information om vitiligo

Vi har tagit fram en folder som sammanfattar det viktigaste om vitiligo och ger svar på en del frågor man kan ha.  Informationen är faktagranskad av en av Sveriges främsta inom området, Dr Mats J Olsson.

Foldern går bra att sprida och skriva ut. Är du en vårdcentral/läkarmottagning som vill beställa tryckta exemplar? Maila info@vitiligoforbundet.se

Frågor och svar om vitiligo

  • Finns det olika sorters vitiligo?
  • Vad är de vanligaste ställen på kroppen där man kan få vitiligo?
  • Är det ökad eller mindre risk för malignt melanom om man har vitiligo?
  • Finns det samband mellan vitiligo och andra sjukdomar?

Det finns två typer av vitiligo – generaliserad och segmentell.
Generaliserad vitiligo (vitiligo vulgaris) är en autoimmun sjukdom. Fläckarna utbredning är oftast spegelsymmetriska, dvs på båda sidorna av kroppen. 


Segmentell vitiligo utvecklar sig halvsidigt på kroppen och är inte en autoimmun sjukdom. Läs mer om de båda typerna av vitiligo, dess orsaker och ev behandling

Vanligast är runt munnen, ögonlocken, armhålor, hander, fötter, armbågen, knän och genitalt. Vitiligo kan även förekomma på andra ställen på kroppen.

Man kan inte få malignt melanom där man har vitiligofläckar, eftersom just malignt melanom härstammar ur pigmentscellerna. Den omgivande normalpigmenterade huden hos en vitiligopatient har något lägre risk att drabbas av melanom än huden hos en person som inte har vitiligo. Detta beror på det ökade immunsvaret i huden hos vitiligopatienten som snabbare verkar reagera på och attackera en förändrad pigmentcell/melanomcell. Däremot kan man drabbas av andra former av hudcancer, men risken är inte större än för andra människor.

Ja, det finns vissa kopplingar till exempelvis hypothyroidism (underfunktion i sköldkörteln) och alopeci (fläckvis håravtall). Det är dock vanligare att patienter med hypothyroidism och alopeci senare även får vitiligo än tvärtom.

Min resa

Vi tror att en viktig del i att bli bekväm med att leva i sjukdomen är att dela den. 
När man delar kan man lära av varandra.

Vad säger
forskningen?

Tyvärr finns det idag inget botemedel mot vitiligo. Det finns ett antal alternativa behandlingar med varierande effekt. 


Vitiligoförbundet håller dig uppdaterad om det senaste inom forskning.

Undrar du mer? Vill du delta i konversationen kring vitiligo? Vill du hjälpa till? Vill du bli medlem?

Du kan e-posta oss, följa oss på social media, delta på events som lokala ambassadörer anordnar, ge lite av din tid för att sprida vårt budskap.
Hör av dig och bli medlem, ju fler vi är desto fler lyssnar.